Familjen Rosenqvist

Ett träd

Här har vi inte utegångsförbud men inte många går ut. Här finns det möjlighet att gå på museum men ingen går dit. Du får ta av dig masken i stan men alla behåller den på. I vårt compound får ingen utomstående komma in, inga matleveranser, vattenleveranser eller annat som ska hit kommer innanför den väl bevakade gaten. Istället levereras det av vakterna som arbetar här alternativt att vi själva får hämta det. När jag igår lämnade vårt compound för att åka till tennisklubben fick jag där stå i kö med 1 meters mellanrum, det var ingen annan i kön. Jag fick ta febern, identifiera mig med pass, visa mitt medlemskort och visa min gröna qr kod innan jag fick kliva in. Samma visa när jag skulle hem igen men det var då jag fick syn på trädet, ljuset, de vita tunna fallande bladen som täckte himlen en stund. Det var vackert och jag stannade upp. Tid för eftertanke i en värld som får bekänna färg!

(null)


Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress